Från konstnär till färgmakare
För mig började det med att jag utbildade mig till konstnär på Forums målarskola i Malmö i början av 1980-talet. Som konstnär föredrog jag att måla med linoljefärg framför andra färger. Mina bilder fick ett ljus och ett djup som jag saknade i allt annat måleri. Men som konstnär är man av naturen nyfiken. Därför föll det sig naturligt för mig att experimentera med att tillverka mina egna linoljefärger. Därifrån var det inte långt till att se vad man mer kunde göra. Jag målade på trä med linoljefärg, jag målade på sten med linoljefärg, jag målade på metall. Nu utvecklades min färgtillverkning till att konstnärskollegor köpte min färg. Och med detta föddes embryot till det som idag är Ottossons Färgmakeri.
1989 registrerade jag in företaget Gunnar Ottosson Färgmakeri och ett par år senare flyttade familjen och företaget till Genarp. I och med det blev färgtillverkning min huvudnäring även om jag fortfarande gör konst och ställer ut. De följande åren under 90-talet ökade verksamhetens omfattning. 1992 köpte jag mitt första större valsverk, från den danska Riksbanken, som hade använt det till tillverkning av tryckfärg till sedlar. Jag anställde mina första medarbetare åren därpå. Mina barn hade heller inga problem att få sommarjobb. Djungeltelegrafen gav oss stadigt fler kunder och vid millennieskiftet blev vi för trångbodda på Lillegårdsvägen. Färgmakeriet köpte då en industritomt 1000 meter från färgbutiken och ombildades samtidigt till ett Aktiebolag.
Under 2000-talet har vi sett en renässans för linoljefärgen både i Sverige och utomlands och vi exporterar idag färg till Skandinavien, Baltikum, Polen, Slovakien, Tyskland, Schweiz, Storbritannien, USA och Nya Zeeland. Exporten svarar för ungefär en tredjedel av vår försäljning. Vi har kontaktats av och levererat färg till ett flertal slott, kyrkor, palats och andra historiska byggnader. Vi märker av ett starkt växande intresse bland privatpersoner att måla med linoljefärg, och linoljefärgen är därmed inte längre bara av intresse för den byggnadsvårdsintresserade, utan för alla.
/Gunnar Ottosson