I slutet av 1980-talet var linoljefärgen nästan helt borta från marknaden. Samtidigt kom det rapporter om att relativt nya träfasader ruttnade inom ett fåtal år och husägaren fick byta panel. Sådant händer inte när man målar med linoljefärg, och därför började de moderna nya plastfärgerna att ifrågasättas. Inte av alla, men av tillräckligt många för att åter skapa en efterfrågan på linoljefärger.
Linoljefärg hade ju fram till 1950-talet varit den dominerande färgen i stora delar av Europa. När vi så började tillverka vår linoljefärg blandade man ofta ihop begreppen oljefärg och linoljefärg och vi blev av olika branschorganisationer anklagade för att tillverka en farlig produkt innehållande lösningsmedel. Man hade då vant sig vid att en oljefärg var en syntetisk alkydoljefärg innehållande stora mängder lösningsmedel, medan en traditionell linoljefärg består av en naturlig olja med inget eller mycket låga halter lösningsmedel. Kunskapen om linoljefärg var väldigt liten vid denna tid. Ett alkydbindemedel är i regel så tjockt och trögflytande att det kräver höga halter lösningsmedel för att bli strykbar, medan en kokt linolja är tunnflytande i sig själv och tränger in i underlaget på ett sätt som är överlägset andra bindemedel. Linolja har lägre ytspänning än vatten.
De senaste 25 åren har i hög grad präglats av omsorgen om vår miljö. Detta har på många sätt spelat oss i händerna då linoljan uppfyller många av de kriterier som ställs på en miljöanpassad produkt. Lin kan odlas och tär inte på våra resurser. Linolja bryts ned i naturen utan att lämna skadliga rester. Linoljefärg kan nästan alltid appliceras utan tillsats av lösningsmedel. Idag är det vanligt att man säger att en färg är ofarlig om den är ”vattenbaserad”. Begreppet ”vattenbaserad färg” är vilseledande i så motto att färgen inte är baserad på vatten utan istället är löslig med vatten. Färgen är baserad på helt andra kemiska ämnen och det är dessa ämnens påverkan på miljö och människa som måste bedömas. Vi tror att en ren linoljefärg har mycket goda möjligheter att konkurrera med andra färgtyper i framtiden. Färgens materialitet, doft och värdiga åldrande är uttryck som uppskattas av många. Färgen är begriplig och logisk och avslöjar brister i underlaget på ett sätt som bidrar till framtida bevarande.